utomhusundervining Hävstången

 

Utomhusundervisning, Hävstången

Av: Eskil Härle
       Lova Fredgren
       Zainab Ali Mousa

 

Från ett grodägg till en fullvuxen groda

Utförande

Enligt ‘’Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet’’ (2022, s. 154) ska ämnet biologi syfta till att eleverna ska utveckla nyfikenhet och intresse för att veta mer om sig själva och sin omvärld. Eleverna ska dessutom ges möjlighet att ställa frågor om naturen utifrån sina egna upplevelser och aktuella händelser.

Vi startar upp med att samla alla elever genom att sitta i en gnuggcirkel. Eleverna kommer att få blunda och använda hörseln för att lyssna på grodans läte via en ljudinspelning. Efter detta moment följer en snabb diskussion om vad eleverna hörde och då informeras ämnet som lektionen ska innehålla.

Med hjälp av Naturskyddsföreningens (SNF) hemsida använder vi oss av ett bildspel om grodans livscykel. Vi introducerar livscykeln steg för steg genom att prata om, visa olika bilder samt material på de olika stegen. Vi visar blötlagda chiafrön som ska föreställa grodans ägg under det första stadiet och pratar om hur de ser ut samt vart dem befinner sig (de finns oftast, i sjöar, dammar och bäckar).

I det andra stadiet informerar vi om att äggen blir till grodyngel, i detta stadie äter grodan alger. Det tredje stadiet pratar vi om hur den halvvuxna grodan lever. Under det tredje stadiet utvecklar grodan lungor och kan gå på land och äta små insekter. I det fjärde och sista steget pratar vi tillsammans om vart den vuxna grodan lever samt även att den är köttätare och äter insekter, spindlar, maskar och andra små byten som grodor och fiskar. Vi kommer att lägga ut bilderna på marken som föreställer grodan i de olika stadierna för att underlätta och förenkla för eleverna.

När vi pratar om den fullvuxna grodans föda kommer det att öppna upp till nästa moment där eleverna kommer att få gå och leta upp grodans föda i skogen där vi befinner oss. Vi informerar om att insikterna och maskerna finns oftast under stenar. Därav får eleverna gå runt och lyfta på stenar, men vi upplyser även om att det är viktigt att lägga tillbaka stenen på rätt plats igen (allemansrätten).

Under nästa moment i undervisningen ska eleverna bli tilldelade i grupper av fyra personer, varje elev blir tilldelad ett stadie i grodans livscykel, därefter ska de bilda ett led i kronologisk ordning, vi frågar varje grupp hur de har tänkt.

Efter detta avslutar vi lektionen med en ramsa som innehåller rörelser. Denna ramsa gör vi ett flertal gånger för att elevernas kunskap om grodans livscykel ska befästas.

 

 

 

Ramsa och rörelser

Äggen ligger i sjön så blöt, (Visa ägg med händerna)

ur dem kläcks yngel som simmar sött. (Slå ihop händerna och visa simrörelse)

Snart får de ben och växer så fort, (Gå i handen, visa en stor rörelse)

sen blir de grodor som hoppar stort! (Hoppar med hela kroppen)

 

Åldersgrupp och material

Undervisningen är planerad för en elevgrupp i årskurs 2.

Material vi har valt att använda oss av är blötlagda chiafrön, laminerade papper med grodans livscykel och föda samt även utklippta bilder av vardera steg i livscykeln.

 

Konkretiserade lärandeobjekt

1.     Elever ska lära sig grodans olika stadier i livscykeln.

2.     Vad grodan livnäras på.

3.     Vilka miljöer grodan lever i under de olika stadierna.

 

Referenser

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=907561864%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRBIO01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor1

Vårfrylet - Hållbar utveckling

   Grupparbete utomhusundervisning 

Titel: Skräphjältarna - vi räddar naturen! 

Åldersgrupp

Vi har en årskurs 1.

Material
Under lektionen kommer vi ha 4 olika papperskassar med varsin utskrivet sopsamlarmonster häftat på. Vi kommer även ha med skräp för att placera ut på olika ställen på naturområdet. Vi ska också ha med medaljer till eleverna. 

Konkretiserade lärandeobjekt

• Eleverna ska kunna identifiera och placera olika typer av skräp (plast, papper, glas, restavfall) i rätt behållare

• Eleverna ska få information om ovanligare avfall och hur det sorteras. De ska till exempel veta att frigolit sorteras som plast samt att presentpapper sorteras som papper. 

• Eleverna ska få lära sig hur djur och natur kan påverkas negativt av felaktig avfallshantering.

Utförande

I läroplanen står det att genom ett miljöperspektiv får eleverna möjlighet att både ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor (Lgr22, s.9, 2022). Det står också att undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Lgr22, s.9, 2022). I kursplanen för biologi står det att eleverna ska få kunskaper om naturen och att människan får redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna främja hållbar utveckling (Lgr22, s.154, 2022). 

Med detta som grund har vi valt att utforma en lektion kring hållbar utveckling med fokus på källsortering. Vi har valt att arbeta utifrån ett naturvetenskapligt arbetssätt, med fokus på sortering. Under denna lektion kommer vi att vara ute i skogen. Vi välkomnar klassen till lektionen och startar upp med en repetition från tidigare lektioner då vi också jobbat med hållbar utveckling och kopplingar till källsortering. Vi lyfter återigen anledningarna till varför det är viktigt att känna till och arbeta med. Till exempel att djur och natur kan ta skada av avfall i naturen, djur kan bland annat tro att det är mat och på så sätt skadas. Vi vill också göra eleverna medvetna kring vikten av källsortering då det leder till att vi kan återanvända materialet. 

Efter uppstarten av lektionen är det dags att gå igenom huvudaktiviteten. Huvudaktiviteten kommer vara att eleverna ska få samla upp skräp samt sortera dessa. Vi presenterar de fyra sopsamlarmonsterna som vi kommer fokusera på under denna lektion, vilket är plastis, glas-klara, flamman och pappis. Vi visar ett exempel på vad som kan sorteras i varje påse. Vi förklarar för eleverna hur aktiviteten kommer gå till och delar därefter in dem i grupper. Sedan får de börja leta efter skräp. Vi stöttar eleverna under aktivitetens gång. Om vi märker att denna aktivitet går fortare än förväntat, har vi en annan lek planerad. Vi ska då köra leken “fruktsallad” men istället för frukt använder vi de olika materialen.

När vi börjar bli färdiga samlas vi återigen i en cirkel och återkopplar till vad vi gjort under lektionen och hur detta har bidragit till hållbar utveckling. Vi kollar tillsammans runt om i området och ser att det nu är mycket trevligare att vistas ute i naturen utan skräp. Vi ställer också några frågor, till exempel om det var något eleverna upplevde som svårt att sortera. Vid slutet delar vi ut en medalj till varje elev där det står "Världens bästa sopsorterare”. Detta gör vi för att uppmuntra eleverna till att fortsätta bidra till hållbar utveckling samt för att de ska känna sig stolta över sin insats. 

Denna lektion bidrar till förståelse inom hållbar utveckling genom källsortering, då lär sig eleverna inte bara hur man sorterar avfall utan också varför det är viktigt. De ser direkt på platsen hur det påverkar djur och natur och de får en känsla av de är delaktiga till en mer hållbar framtid.

Referenser: 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Samverkan Återvinning Miljö/SÅM. Låt oss presentera sopsamlarmonstern. 

https://samiljo.se/sortering/sopsamlarmonster

Utomhusundervisning - Björnmossan

 

Ekosystemets äventyr: Från skogens djur till dammens invånare

 

Åldersgrupp och material

Planeringen är tänkt till en årskurs 2 som arbetat med detta ämnesområde inne i skolan. Vi flyttar nu ut undervisningen till skogen för att befästa kunskaperna i minnet på olika vis. Genom bland annat lek och sång.

·       Åtta koner

·       Band eller västar i tre färger, 4 av varje.

·       Bilder på fyra tomma näringspyramider + facit på baksidan i textform (allt lamineras)

·       Bildkort, fyra av varje art i näringskedjan, på baksidan står artens namn (laminerade)

o   Växtplankton, snäcka, trollsländelarv och mört

o   Gräs, snigel, mus och uggla

·       Lappar med de olika djuren i näringskedjorna

·       Kludd (till arterna)

·       Laminerade lappar med sångtexten

 

Konkretiserade lärandeobjekt

Eleven kan:

·       Ordningen av en näringskedja på land innehållande

o    Gräs, snigel, mus, uggla

·       Ordningen av en näringskedja i sjö innehållande

o    Växtplankton, dammsnäcka, trollsländelarv och mört

·       Att ett ekosystem tippar över om vi tar bort en variabel, i detta fall dammsnäckorna

·       Att en stödjande ekosystemtjänst finns för att hålla naturen i balans (för att samhällen ska fungera)

·       Att ekosystem finns såväl på land som i vatten

 

Utförande

Uppstart – Samlas i gnuggcirkeln, dela gruppen i två och repetera näringskedjor genom att fråga om toppkonsument, rovdjur, växtätare, producent. Dela gruppen i två igen (totalt nu fyra grupper). Nu ska eleverna leta efter bildkort med de olika arterna (ett bildkort per elev) och placera dem i en näringspyramid, eleverna ska visa för läraren när de är klara (facit på baksidan). Om tid finns kan eleverna börja diskutera vad som händer om man tar bort en art ur ekosystemet.

Genomförande – Dammleken, här samlas alla elever för att leka tillsammans. Bygg en egen damm av koner, nu ska ett ekosystem bildas där. De olika arterna har olika färg på västar (plankton har ingen).

Eleverna medverkar i leken hela tiden, blir man tagen rundar man ett livsträd (en lärare representerar detta) och går med i leken igen.

·       Växtplankton kommer dit genom regnvatten, eleverna rör sig fritt i dammen.

·       En and landar och har ägg av dammsnäckor på sig, fyra elever blir dammsnäckor som äter växtplankton.

·       Pausa och reflektera över hur det är i dammen.

·       En trollslända lämnar ägg i dammen, fyra elever blir trollsländelarver som äter dammsnäckor.

·       Paus, reflektion.

·       En mört kommer till vattnet och äter trollsländelarver.

·       Paus, reflektion. Vad hade hänt om vi inte hade några dammsnäckor i dammen?

·       Alla som var dammsnäckor är nu plankton i stället, trollsländelarver blir också plankton.

·       Avsluta och reflektera, vad hände?

Avslutning – Dela gruppen i två igen, diskutera kort om ekosystem och begreppet stödjande ekosystemtjänst, att dessa behövs för att hålla naturen i balans så att samhällen fungerar. Lyft återigen händelsen när dammsnäckorna försvann och att ekosystemet då tippade över. Dela ut ett kort till varje elev ur de två ekosystem som vi har jobbat med under dagen, de ska nu placera sig i en näringskedja utefter vilket kort de håller i.

Samla alla i en gnuggcirkel och sjung gemensamt mört-sången två gånger.

 

Mört-sången

För jag är en liten mört

Som har simmat bört

Ja, jag är en liten mört

Som har simmat bört

Åh, jag hittar inte hit

Åh, jag hittar inte dit

För jag är en liten mört

Som har simmat bört

 

Referenser

Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, s. 9) ska elever ges möjlighet att ta ansvar och förstå att de själva kan vara med och påverka miljön. Genom vår undervisning ges eleverna möjlighet att ta del av hur ett ekosystem fungerar. Målet är att eleverna ska förstå vikten av att ta ansvar för en hållbar utvecklig för den biologiska mångfalden.    

Enligt Lgr22 (2022, s. 8. s, 14) är “Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet” och eleven “har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling.” Genom lek och aktiva uppgifter ökas elevernas intresse och förmåga att tilldela sig kunskaper, samt vikten av att ekosystemen är i balans. 

Eleverna ska genom olika estetiska arbetssätt som drama och musik ges chansen att utvecklas samt uppleva olika stämningar och känslor (Lgr 22, 2022, s.9). Detta gör vi med hjälp av sång och lek.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Referenslista:

·       Naturskyddsföreningen Ekosystem-lek. Hämtad 2024-10-02 från

https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/lekosystem/?fbclid=IwY2xjawFpHwRleHRuA2FlbQIxMAABHdmAm9r6ce3hBmj5O5gSwkFWYXsesSFGQcVA8I7r1cynhzNxr3jLE0tu1Q_aem_o5xy4KQGm2qn79vKsDXddg

·       Skolverket. (2022) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022. Skolverket. 

Utomhusundervisning - Mekanismen

  Balansens magi 

Åldersgrupp och material  

Vi har planerat en utformad undervisning passande för elever i årskurs två. Vi kommer att använda oss av det naturen har att erbjuda i materialväg såsom pinnar, kottar, stenar och stockar. Inför sorterings aktiviteten kommer vi att använda oss utav vita mattor och snitselband.  

 

Konkretiserade lärandeobjekt  

• - Eleverna ska lära sig begreppen stödyta, balans och tyngdpunkt. 

• - Eleverna ska förstå att stödytan är den ytan där ett objekt har kontakt med underlaget. 

• - Eleverna ska veta att ett föremål håller balansen när tyngdpunkten innanför stödytan.

 

Utförande 

Vi har valt att arbeta på ett naturvetenskapligt arbetssätt med området balans där eleverna får ta del av olika arbetssätt så som sortering och observerande undersökning. Med inspiration ur Lättman-Masch, (2020, s. 208) har vi skapat vår lektion om balans ute i naturen. Eleverna kommer att få prova balansera med kroppen samt känna av hur balansen påverkas beroende på hur vi står och varför det blir så. De kommer även att få sortera föremål från naturen som balanserar/välter omkull. I kursplanen för fysik beskrivs det att undervisningen ska hjälpa eleverna att utveckla förmågan att använda fysikens begrepp och modeller för att beskriva och förklara olika fysikaliska fenomen (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022) vilket är något som eleverna kommer få möjlighet till under lektionens gång. Genom olika övningar kommer eleverna få ta del av och förstå begreppen tyngdpunkt och stödyta.  

 

Aktivitet ett - sortering 

Under den första aktiviteten har vi valt att arbeta med fysik med hjälp av det naturvetenskapliga arbetssättet sortering. Aktiviteten inleds med en gruppuppgift, där vi börjar med att varva ned eleverna genom att få dem att sitta i en halvcirkel där vi förklarar instruktionerna för aktiviteten. Lättman-Masch (2020, s. 44) anser att när pedagoger lyckas att lugna ned klassen innan en genomgång, ökar elevernas nyfikenhet och engagemang inför uppgiften. Vi delar in eleverna i smågrupper och låter de leta efter olika naturföremål som bland annat stenar, kottar och pinnar i det begränsade naturområdet. Vi har valt att begränsa naturområdet med snitselband för att ha en konstant överblick över hela elevgruppen och skapa en större trygghet, då alla elever har olika upplevelser av utomhusvistelse (Helldén m.fl. 2015, s. 232–234). Varje grupp kommer bli tilldelad en vit matta som de ska lägga sina naturföremål på, därefter ska de sortera in föremålen i olika grupper. Högarna kommer att se olika ut då syftet med uppgiften inte är en systematisk sortering, eleverna kommer själva få bestämma vad högarna ska innehålla. Därefter kommer eleverna att använda naturföremålen som de sorterat genom undersökning, här fokuserar vi på naturföremålens stabilitet. Eleverna kommer att ställa föremålen på olika ytor och se vart stödytan och tyngdpunkten befinner sig. Avslutningsvis kommer vi förklara orsaken till att vissa föremål faller omkull och andra inte. 

 

Aktivitet två - balans  

Vi inleder andra aktiviteten genom att samla elevgruppen i en halvcirkel sittandes, sedan frågar vi eleverna vad de kommer ihåg från föregående lektioner om balans, tyngdpunkt och stödyta. Här instrueras eleverna till att ställa sig i olika positioner så som jämfota, benen brett isär, stå på tå, sittandes på huk, stå på ett ben osv i samband med detta vill vi att eleverna ska luta sig åt olika håll för att uppleva stabilitet. Vid byte av position är tanken att eleverna ska reflektera över balansen och elevernas stabilitet. Därefter kommer eleverna att få öva sin balans ytterligare genom att ställa sig på olika stockar och stenar vilket innebär en utmaning för barnens balanssinne (Lättman-Masch, 2020, s. 208). 

Vi avslutar aktiviteterna genom att upprepa begreppen stödyta, balans och tyngdpunkt därefter får varje elev säga en sak som de lärt sig. Vi kommer att avsluta på ett uppmuntrande sätt genom att ge eleverna positiv feedback. Eleverna ska också få chansen att reflektera över vad de har lärt sig och vad de tycker har varit roligt med aktiviteterna.

Referenslista 

Helldén, G., Karlefors, I., Högström, P., Jonsson, G., & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Liber 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. 
Kursplan - Fysik (Grundskolan) - Skolverket  

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Outdoor Teaching