utomhusundervining Hävstången

 

Utomhusundervisning, Hävstången

Av: Eskil Härle
       Lova Fredgren
       Zainab Ali Mousa

 

Från ett grodägg till en fullvuxen groda

Utförande

Enligt ‘’Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet’’ (2022, s. 154) ska ämnet biologi syfta till att eleverna ska utveckla nyfikenhet och intresse för att veta mer om sig själva och sin omvärld. Eleverna ska dessutom ges möjlighet att ställa frågor om naturen utifrån sina egna upplevelser och aktuella händelser.

Vi startar upp med att samla alla elever genom att sitta i en gnuggcirkel. Eleverna kommer att få blunda och använda hörseln för att lyssna på grodans läte via en ljudinspelning. Efter detta moment följer en snabb diskussion om vad eleverna hörde och då informeras ämnet som lektionen ska innehålla.

Med hjälp av Naturskyddsföreningens (SNF) hemsida använder vi oss av ett bildspel om grodans livscykel. Vi introducerar livscykeln steg för steg genom att prata om, visa olika bilder samt material på de olika stegen. Vi visar blötlagda chiafrön som ska föreställa grodans ägg under det första stadiet och pratar om hur de ser ut samt vart dem befinner sig (de finns oftast, i sjöar, dammar och bäckar).

I det andra stadiet informerar vi om att äggen blir till grodyngel, i detta stadie äter grodan alger. Det tredje stadiet pratar vi om hur den halvvuxna grodan lever. Under det tredje stadiet utvecklar grodan lungor och kan gå på land och äta små insekter. I det fjärde och sista steget pratar vi tillsammans om vart den vuxna grodan lever samt även att den är köttätare och äter insekter, spindlar, maskar och andra små byten som grodor och fiskar. Vi kommer att lägga ut bilderna på marken som föreställer grodan i de olika stadierna för att underlätta och förenkla för eleverna.

När vi pratar om den fullvuxna grodans föda kommer det att öppna upp till nästa moment där eleverna kommer att få gå och leta upp grodans föda i skogen där vi befinner oss. Vi informerar om att insikterna och maskerna finns oftast under stenar. Därav får eleverna gå runt och lyfta på stenar, men vi upplyser även om att det är viktigt att lägga tillbaka stenen på rätt plats igen (allemansrätten).

Under nästa moment i undervisningen ska eleverna bli tilldelade i grupper av fyra personer, varje elev blir tilldelad ett stadie i grodans livscykel, därefter ska de bilda ett led i kronologisk ordning, vi frågar varje grupp hur de har tänkt.

Efter detta avslutar vi lektionen med en ramsa som innehåller rörelser. Denna ramsa gör vi ett flertal gånger för att elevernas kunskap om grodans livscykel ska befästas.

 

 

 

Ramsa och rörelser

Äggen ligger i sjön så blöt, (Visa ägg med händerna)

ur dem kläcks yngel som simmar sött. (Slå ihop händerna och visa simrörelse)

Snart får de ben och växer så fort, (Gå i handen, visa en stor rörelse)

sen blir de grodor som hoppar stort! (Hoppar med hela kroppen)

 

Åldersgrupp och material

Undervisningen är planerad för en elevgrupp i årskurs 2.

Material vi har valt att använda oss av är blötlagda chiafrön, laminerade papper med grodans livscykel och föda samt även utklippta bilder av vardera steg i livscykeln.

 

Konkretiserade lärandeobjekt

1.     Elever ska lära sig grodans olika stadier i livscykeln.

2.     Vad grodan livnäras på.

3.     Vilka miljöer grodan lever i under de olika stadierna.

 

Referenser

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=907561864%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRBIO01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor1