Citronfjärilen: Linnéa Lindqvist, Maria Al Ashwah, Mathilda Cevic, Matilda Johansson  

Cissig, Gentiana Tasholli 

“Vad är programmerat?” 

Inledning  

Vi har valt att göra en lektionsplanering för årskurs 2. Målet är att på ett lekfullt och interaktivt sätt introducera eleverna till grundläggande begrepp inom programmering. Tidigare har vi gemensamt sett utvalda filmer i UR-serien “Programmera mera”. Vi har berört ämnet programmering samt diskuterat några viktiga begrepp. 

Konkretiserande lärandeobjekt 

• Eleverna ska kunna veta att en mobiltelefon är programmerad och en leksaksbil inte programmerad. 
   

• Eleverna ska ha kunskap om att en robot är ett programmerat föremål. 

 

• Eleverna ska befästa kunskap om att algoritm är en uppsättning instruktioner för att lösa ett problem eller utföra en specifik uppgift.            

Lektionsbeskrivning 

Lektionen startar med att en förvirrad robot kommer in i klassrummet och behöver hjälp att sätta sig på en stol. För att engagera eleverna går vi igenom hur de ska instruera roboten för att hjälpa den. För att eleverna ska få förståelse för att det är algoritmen som är instruktionen så kan man träna på att göra stegvisa instruktioner (Von Otter & Cederqvist, 2022, s. 108).  Eleverna ger roboten steg-för-steginstruktioner för att den ska utföra den uppgiften. För att beskriva algoritmer kan man använda symboler till exempel pilar. Pilar kan hjälpa till att visa bland annat riktning (Mannila, L. 2017, s. 151). Vi använder pilar för att eleverna ska kunna skapa en enkel algoritm till roboten. Syftet med introduktionen är ett sätt för eleverna att bli intresserade och engagerade i vår fortsatta undervisning. Denna estetiska ingång är ett fantasifullt sätt att väcka elevernas intresse och skapa nyfikenhet (Hagerman m.fl., 2018, s. 26). När roboten har utfört sin uppgift pratar vi i helklass om de tror att roboten är programmerad eller inte programmerad. Lektionen fortsätter med en kort genomgång samt att ge exempel och visa på skillnader och likheter mellan olika objekt som vi visar eleverna. Nästa moment i undervisningen är en aktivitet där vi ber eleverna sortera föremål i kategorierna “programmerat” och “inte programmerat”. När alla föremål är sorterade går vi i igenom deras val och diskuterar hur eleverna resonerade när de sorterade. Vi förklarar varför det är bra att kunna sortering när man ska lära sig om programmering (Sveriges utbildningsradio, 2016, s.10). Vi avslutar lektionen med en repetition kring dagens innehåll samt att eleverna får en avslutande fråga som säkerställer vad de lärt sig. För att tillgodose elevernas olika behov tänker vi att undervisningen anpassas genom att låta de elever som behöver en utmaning ta en promenad i klassrummet för att hitta programmerade föremål, samt icke-programmerade föremål.  

Koppling LGR22 

I läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (2022) beskrivs det att undervisningen i teknik ska syfta till att eleverna utvecklar intresse för och kunskaper om tekniken som omger oss (Lgr, 2022, s. 257).  

Det centrala innehåll vi kommer att arbeta med i undervisningen är:  

• “Hur några enkla föremål i elevernas vardag används och fungerar. Enkla mekanismer, till exempel verktyg och leksaker av olika slag. Begrepp som används i samband med detta “. 

• “Styrning av föremål med programmering”. 

 

Referenslista  

Hagerman, F., Jeppson, F., Axell, C., Frejd, J. & Sultan, U. (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Natur och Kultur.   

Mannila, L. (2017). Programmering i skolan, varför, var och hur? Studentlitteratur. Hands on science (2017). Programmering för alla. 

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. 

Sveriges utbildningsradio. (2016). 198167-4_Programmera_mera_handledning.pdf   

Von Otter, A., & Cederqvist, A. (2022). Teknik i skolan: - en vägledning till ämnets kunskapsinnehåll och progression. Liber.