Analog programmering - Mekanismen

Rojin, Alice, Michaela, Antonia, Frida 
06/11/2024 
NTG101 

 

Analog programmering 

Denna undervisning riktar sig till en årskurs tre där eleverna redan har förkunskaper kring programmering. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, (2022, s. 7) framgår det i kapitel ett att skolan ska ge eleverna möjlighet att lära sig delta i ett snabbt förändrat samhälle, präglat av digitalisering och informationsflöde. Kapitel två (Lgr22, 2020, s. 12) förtydligar skolans ansvar att utveckla elevernas medvetenhet och kunskaper för vidare utbildning och samhällsliv.  

Det konkretiserande lärandeobjekten med denna undervisning kommer vara att eleverna ska veta att instruktionerna måste vara övertydliga vid programmering för att det ska bli korrekt samt veta att en bugg orsakas av något fel i programmeringen. I enlighet med kursplan för teknik (Lg22, 2022, s. 264) ska eleverna lära sig att programmering finns i vår vardag som de kan använda sig utav. Eleverna ska även förstå hur programmering används, hur den fungerar, hur man hanterar program, lagra information och så vidare.  

Lektionen inleds med en genomgång om programmering och buggar. Därefter kommer vi att presentera dagens lektion och dess syfte. Vi pedagoger kommer ta på oss rollen som robot och eleverna ska ge oss muntliga och skriftliga instruktioner i olika moment för att utföra en vardagssyssla, en sådan instruktion kallas för algoritm (Von Otter & Cederqvist, 2022, s.108). I denna lektion blir fallet att bre en macka med sylt och smör. 

Vanliga buggar som kan uppstå är att eleverna missar viktiga instruktioner, såsom att roboten ska ta upp smörkniven eller bre smör/sylt på mackan. Resultatet av att missa en sådan algoritm kan leda till att roboten tar upp smör/sylt med dess händer istället och bre på materialet på exempelvis bordet. Denna programmering består av ett antal algoritmer, även kallat satser som sker i den valda ordningsföljden (Von Otter & Cederqvist, 2022, s.109). Därav är det viktigt att eleverna blir medvetna om att en bugg i denna ordningsföljd kan resultera i en felaktig programmeringen. Pedagogernas uppgift blir att belysa vikten av att ge övertydliga algoritmer till roboten för att programmeringen ska bli fulländat. 

Enligt Ann-Marie von Otter (2022, s.109) kan det uppkomma fel i programmeringen detta kallas för buggar. En bugg är ett fel i programmeringen vilket gör att datorn inte utför det kommandon som var tänkt. Buggen kan orsakas av misstag, som ett glömt steg eller ett stavfel i koden och därför kan det ta lång tid att få koden helt felfri. 

Mannila (2017, s.149 - 150) skriver att analog programmering är en bra utgångspunkt i programmeringen för eleverna, då det erbjuder eleverna att tydligt sätt att se felen i sina programmeringar och kunna göra om och förbättra programmeringen.  

I vår planerade lektion kommer eleverna att få muntligt och skriftligt ge egna instruktioner till programmeringen av roboten. Tanken är att eleverna ska få öva på att hitta buggar och ändra sina kommandon till roboten så att det blir korrekt. På så sätt kommer eleverna upptäcka att det oftast krävs mycket omprogrammering för att roboten ska förstå kommandot korrekt.  

 

Anpassningar: 

Förenkla: Bildstöd, färdiga meningar. 

Försvåra: Lägga till kommando höger/vänster.

  

 

Referenslista:  

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2022). Skolverket. 

Mannila, L. (2017). Programmering i skolan, varför, var och hur? Studentlitteratur. Hands on science (2017). Programmering för alla. 

Von Otter, A., & Cederqvist, A. (2022). Teknik i skolan: - en vägledning till ämnets kunskapsinnehåll och progression. Liber